Life as a bum

Anlände i Whistler den 18:de december. Efter att ha spenderat en natt i Vancouver och fixat lite papper samma dag tog vi bussen upp till Whistler.

Väder
Det har varit en härlig säsong i Whistler den här vintern. Allt blev bara bättre och bättre ju längre tiden gick man kom som in i det mer och mer. Från när jag kom i december snöade det väldigt mycket genom december, januari och februari. Det är ju det man har drömt om innan man for hit så det var bara att gilla läget. Dom dagarna det inte snöade så var det sol och det hade jag inte räknat med men redan på ett par veckor i slutet på januari och början på februari så satt en svag gogglesbränna där den skulle. Min näsa var inte riktigt förberedd på denna sol chock (och inte hjärnan heller) så näsan blev röd som Rudolfs och det gav mig äran att bära renens namn i somliga ögon.

Efter dessa kanon förhållanden blev det lite sämre väder. Inge stora snöfall och inga hela dagar med sol. Så när Kerstin & Tony kom hit var det inte mycket bra väder kvar till dom. Dagen de anlände regnade det nere i byn och så var det i ett par dagar. Som tur var så var det inte lika illa uppe på berget hela tiden de var här. De fick ett par dagar då solen tittade fram i några timmar.

På våren fortsatte det dåliga vädret. Det kom några få till puder dumpar men vädret har varit omväxlande men mest molnigt utan större mängd nederbörd. Efter 20 April då berget stängde officiellt har detta väder fortsatt till ett par veckor in i maj. Och efter de har våren varit dålig. det har varit kallare än vanligt, mer regn än vanligt, och mindre sol än vanligt har jag fått höra av folk som bott här i 20+ år.

Det har inte varit något tal om försommarväder här känns fortfarande som vår. Fast i slutet av maj var det några dagar (3 tror jag) som det var över 20 grader och sol så då blev det stranden vi Alta Vista lake eller Lost lake, för de som hittade den.

Jobb
Ja när jag kom hit så hade jag ju inge jobb. Hem ifrån så sökte jag jobb som skidlärare och hade en telefon intervju runt tolv tiden en natt när jag jobbade och sladade runt med Securitas bilen. Tydligen inte så bra ide. Intervjun gick dåligt och jag blev inte erbjuden något jobb som skidlärare.
Efter ett par dagar på plats i Whistler så hade jag skickat in mitt CV och bokat tid för en intervju för att se om jag passade in i Whistlers/Blackcomb’s myrstack. Jag hade sökt ett jobb som kassabiträde eller diskplockare (kommer inte ihåg vilket) på Glacier Creek. Där Olle jobbade. Tjejen som intervjuade mig tyckte inte jag var kvalificerad för det. Men mina kvalifikationer som skidlärare var hon mer imponerad av och frågade om jag inte skulle vilja jobba som det. ”That would be the best”, eller nått i den stilen tror jag att jag sa och fick en tid för intervju med Peggy som bossade på de området. Dagen efter, 23:de december, intervju med Peggy. Det gick bra och jag fick ett ‘part time’ jobb som skidlärare. Sweet tänkte jag!

Började jobba dagen efter, julafton. jobbade 14 dagar i sträck innan jag fick vara lite ledig. I omklädningsrummet vid jobbet började jag snacka med en Frank som vart här i 13 säsonger tror jag det var. Han verkade ha dröm jobb som skidlärare. Han hade bara ungdomsgrupper som var relativt duktiga på att åka skidor. De droppade hängdrivor, körde park, branta puder partier, skogsåkning o.s.v. Vilket dröm jobb!

Ett par veckor in i januari när jag hade lärt vuxna att lära sig bromsa, stanna, åka sakta, plogsvängar, parallella skidor och sånt trams blev jag skickad till Ride Tribe a.k.a. RT och Tribe som är ungdomsprogrammet i Whistler. Jag gjorde lite gästspel på Tribe och ‘Ride Tribe Schools’ som är skolgrupper med ungdomar. Tribe behövde folk på helgerna och en av mina kompisar på Tribe som jobbade där heltid snackade upp mig för bossen så nu fick jag Tribe varje helg. Det gjorde att jag fick heltid med mina tre dagar i vecka med vuxen grupper dessutom. I mars hade jag övertygat Tribe nog och fick flytta dit på heltid. Jag kom bra överens med Supervicern där och han tyckte jag var duktig skidåkare så jag fick mest köra något som hette Freeride på helgerna vilket innebär en grupp på max tre pers som är duktiga skidåkare som man kan köra med i stort sätt var som helst över berget och i.o.m. att det var freeride så var det i stort sätt inge pist utan bara offpist, puder, park, puckel eller trädåk. När jag inte hade Freeride så blev det oftast level 6, som är den högsta, eller level 5 och fyra. Jag har haft en del level 1, 2 och 3 oxå men dom gångerna har det nästan varit skönt att ha det för det tar på krafterna att köra på topp 5 (+2 lediga) dagar i veckan. Så helt plötsligt hade jag det där dröm jobbet som Frank berättade om för ett par månader sedan.

Boende
Jag ska väl börja med att tacka Emma och Olle för att jag fick stanna och snarka så länge i hennes och Olles lgh. Stort tack. Det kommer alltid finas två kvadratmeter golv var jag än bor som jag sparat just för er om ni skulle behöva. Jätte tack.Där jag bor just nu finns inte så mycket mer golvyta men finns de hjärterum…

Boende var det tungt med ett långt tag. Ett för långt tag. Efter 42 nätter på deras golv fick jag äntligen flytta in i Whistler/Blackcomb’s personal boende i Brio. jag hade tur som hamnade i Brio istället för det stora personal boendet som finns här med säkert över tio, femton lägenhetshus samlade på ett ställe. Brio är ett lgh-hus som ligger åt andra hållet ca tio minuter gångväg från byn. Det har vart helt perfect att bo här om man ser till läget. Helt perfekt. Det kan jag tyvärr inte säga om de personer jag delat boendet med…

Missöden
Jo för det har ju vart endel sådana oxå under säsongen.
Tummen. Jag bröt tummen en dag när jag var ledig. Trodde först att det var en stukning så jag jobbade med två level 6 kids dagen efter och visade bland annat stav-istättning. Inte det bästa kanske. Fick knappt på mig handsken den dagen. Den kvällen var tummen så stor och svullen så jag övertygade mig själv att jag faktiskt skulle gå och kolla upp det dagen efter om jag kunde få ledigt. Jag fick ledigt och gick till sjukan och pungade ut en mindre förmögenhet för att gå där ifrån med ett mycket större gips än jag kunnat tänka mig. Åkte skidor och jobbade i 4 veckor med gipset. Sen fick jag säga åt docktorn att det var nog. Han tog av gipset och sa åt mig att gå till en sjukterapeut och få en skena som jag kunde ha på mig i 4 veckor till så fort jag gick utanför dörren. Efter det har tummen varit hel. Jag har slagit i den ett par gången och blivit orolig men det har lagt sig efter ett tag.
Skidorna. Ja dom gick av efter ett tag och var för gamla för att garantin skulle gälla. Bindningarna släpte först och sen gick de av. Finns längre historia om det i bloggen.

Kanada /Sverige
Skillnader mellan Kanada och Sverige. För att göra det rättvist så kan jag ju bara jämföra tiden i Whistler med tiden i Åre förra säsongen.
Maten är ju en skillnad som oftast är annorlunda än hemma vart man än åker, eller? Köttfärs har det gått att få tag på och dessutom ganska, billigt…nää men prisvärt. Korv, bacon, fisk och annat kött mindre prisvärt.

Afterski/Apré. Det är inte direkt någon fest efter skidåkningen här på samma sätt som i Åre och Europa. Här Kan man sätta sig och ta en öl någonstans men festen blir inte för ens efter man har varit hem och fräshat. Nu går ju detta och trotsa om man är ett gäng svanskar.

Ölen. Ett glas öl efter jobbet på en av de många öl serveringarna varierar endel. men det ligger normalt runt 4.50CAD. En Jug a.k.a. jugge (kanna, ca 2 liter) med öl varierar bra mycket mer. På GLC (ett hak precis nedanför backen) kostar en jugge 19CAD men tar man sig istället till ett Apré/sport hak beläget i det finna Hotelet Hilton betalar man 12CAD för en jugge.

Sport. Helt klart är det större här. Det har dessutom varit mer tillgängligt. I första hand är det NHL-hockeyn som man kan se i stort sätt varje kväll som har varit så kul att se. Jag har aldrig förr sett så stor skillnad på Swedish Elit League och National Hockey League. NHL är så mycket roligare att se på. Min vän Andy som jag träffade i jobbet och började hänga med hade nått som hette ‘hockey central’ eller ‘ice time’ eller nått i den stilen vilket betyder att det hade tillgång att se alla matcher som spelades under hela säsongen. Det var bara att välja vilken match man ville se och sen leta på kanalen. detta gjorde att det spenderades en hel del kvällar i Andys hus som var minst sagt jäkligt fint. En dröm om man jämföra med Brio.

Lämnade Whistler 18:de juni, efter 6 månader.